SUPERINTRESSANT FÖR ALLA! ETT MÅSTE!

Scrolla igenom länken nedan - du kommer garantera hitta något som fångar ditt intresse. 

 

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=108068&a=2293030

Inlämningsuppgift

Instruktioner för inlämningsuppgiften i kemi finns i första inlägget efter planeringen.
Ta hjälp av förberedelserna d v s kolla på länkarna.

Du kan välja vilket område inom kemi du vill skriva om (är alltså inget tvång att det ska handla om livsmedelskemi).

Om du har tid över börjar/fortsätter du med fysikinlämningsuppgiften.

Inlämningsdatum kemi 29 mars

29 mars

Dagens lektion: Genomgång av mineraler och vitaminer. Därefter laborationen att påvisa järn i färskpressad apelsinjuice och mosad banan.
Inskrivning av laborationsmetod i ditt häfte.
INLÄMNINGSDATUM FÖR INLÄMNINGSUPPGIFT: 29 MARS

Repetition/läxa:  Läs läroboken, gör instuderingsuppgifter, checka av "det här ska jag lära mig", se youtubeklipp repetera laborationer, diskutera med kompisar/lärare/familjemedlemmar.

Nästa lektion: Skriftligt test.

Dagens lektion: Genomgång av protein.
Laboration: Påvisa protein

Repetition/läxa: Läs s 214-215
Skriv instruktioner i din lab-bok gällande att påvisa protein (laboration finns på youtubefilm, se adress i förra inlägget samt labinstruktion som också finns i förra inlägget).

Nästa lektion: Genomgång av Mineralämnen och vitaminer.
Lab: Påvisa järn.

Kom ihåg att vi har prov, på onsdag nästa vecka, på ämnesområdet (kolhydrater, fetter, protein, mineraler och vitaminer).
På torsdag nästa vecka har vi laboration på skolmaten. Se till att dina instruktioner finns i ditt laborationshäfte.

v 9 FORTSÄTTNING PÅ LIVETS MOLEKYLER - "Totalinformation"

FETT

Dagens lektion: Genomgång av arbetsmaterial (kompendium , bok, arbetsgång, pedagogisk planering)
Repetition av fotosyntes och cellandning (se nedan)!
Teorigenomgång av fettmolekylen (s 15,17 och 18 i kompendium).
Laboration: Påvisa fetter

Repetition/läxa: Läs/lyssna igenom sidorna i läroboken (s 211-213).
REPETERA CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN.
Skriv i ordning dina laboration-instruktioner i ditt samlingshäfte.
Hemlaboration: Går det att lösa fett (se nedan).
Vad händer om smör får lääääänge! (se nedan).

Nästa lektion: Genomgång av proteiner.
Laboration: Påvisa protein (se instruktioner nedan).

Tidigare veckas innehåll, om kolhydrater, ser du i tidigare inlägg men här är en snabbrepetition (av Maria S). För detaljinfo gå till tidigare inlägg:

LIVETS MOLEKYLER fortsättning

– vi fortsätter med näringsämnena (fett, protein, mineraler och vitaminer).

Kolhydraterna finns i det första utdelade kompendiet.

TEXTMATERIAL

- Läroboken s 205-217, 226 samt valfritt s 219-225.

- Du kan lyssna på texten i läroboken på: http://www.liber.se/market/grsk/Spektrum/Kemi/MP3/Lightbok/kap/12_10_Livets_kemi.mp3

- Alternativ site att läsa eller komplettera med är: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/

- KOMPENDIUM

Texter i studieteknik:

I detta område testar vi att använda stödord och sammanfattade texter samt valfria instuderingsfrågor som användning för inlärning/repetition på egen hand. Meningen är att du ska prova om det är ett sätt som kan bidra till, eller inte bidra till, din inlärning.

Vi kommer också att producera egna texter av olika varianter.

Lektionsplanering

Vecka       och dag	Innehåll	Kommentar
9 mån	Fett + lab: Påvisa fett G: Protein	Ta med din laborationsbok, skriv din planering.
Ons	Fortsättning G: Protein Lab: Påvisa protein	Ta med din laborationsbok, skriv din planering.
tor	G: Mineraler och vitaminer + lab järn	Inlämningsuppgift - Upptäckter som har/har haft betydelse för levnadsvillkoren. Se instruktioner nedan. Se: Matens kemi http://www.youtube.com/watch?v=A35ppvJM15U Kemiska upptäckter http://www.youtube.com/watch?v=x_XCigAZO58 Ta med din laborationsbok, skriv din planering.
10 mån	Studiedag	Plugga om du behöver!
Ons	Prov (inlagt i prov-schemat)	Repetera laborationerna (Ha ditt labhäfte till hands och jämför): Socker/glukos-laboration: http://www.youtube.com/watch?v=NFmaAeVQjxY Stärkelse-laboration (jod): http://www.youtube.com/watch?v=aOmLmauw2D8&feature=related Protein-laboration (kopparsulfat): http://www.youtube.com/watch?v=4UjHuvhXXo0
tor	Lab: Analys av skolmaten	Ta med din laborationsbok,  använd din planering!

SAMMANFATTA  DINA LABORATIONER, HUR DU SKA GÖRA, I DITT HÄFTE/LABORATIONSBOK

REPETERA LABORATIONERNA (HA DITT LABHÄFTE  till hands och jämför):

Socker/glukos-laboration: http://www.youtube.com/watch?v=NFmaAeVQjxY

Stärkelse-laboration (jod): http://www.youtube.com/watch?v=aOmLmauw2D8&feature=related

Protein-laboration (kopparsulfat): http://www.youtube.com/watch?v=4UjHuvhXXo0

INSTRUKTIONER FÖR INLÄMNINGSUPPGIFT:

Instruktion finns också på bloggen http://8aochc.blogspot.com/

Uppgift: Upptäckter som har/har haft betydelse för levnadsvillkoren.

Inlämningsdatum:     __________________

Instruktion för: Upptäckter som har/har haft betydelse för levnadsvillkoren

Förberedelse

Se kemiska upptäckter/kemins historia och Alfred Nobel för inspiration: http://www.youtube.com/watch?v=x_XCigAZO58

samt Matens kemi:  http://www.youtube.com/watch?v=A35ppvJM15U

Valfritt Läs s 222-225

Sök material på Internet och/eller litteratur.

Tips

Välj en valfri upptäckt, du kan dyka ner och förkovra dig i något i filmen om du vill.

- Sök information, granska källorna.

- Notera källorna.

- Skriv med egna ord - plagiera EJ!

- Hellre kvalitet än kvantitet.

- Beskriv kort vad personen kommit fram till. Beskriv och ge exempel på upptäckt.

- Ha bedömningskraven (14) framför dig och läs dessa då du jobbar med uppgiften (se nedan).

- Ta ställning hur personens upptäckt har påverkat människans levnadsvillkor d v s hur har levnadsvillkoren ändrats från tiden före upptäckten till tiden efter upptäckten.  Vilken betydelse har upptäckten haft. Väv in olika aspekter från andra ämnen ex SO, Hk, nyheter, katastrofer,…etc.

Det är bara fantasin som sätter gränsen.

Diskutera med människor runt omkring dig!

Bedömning krav 14:

E-nivå: Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

C-nivå: Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

A-nivå: Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Pedagogisk planering (fullständig version med centralt innehåll och syfte finns i Infomentor POD B)

Det här får du undervisning om:

• Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan.
• Kemiska processer i människokroppen och varför näringsämnena behövs.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar   genom kemiska reaktioner.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen i människokroppen.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Det här ska du (minst) lära dig:  

Kolhydrater (s 204-210)
- vad kolhydrater är (sockerarter, stärkelse, cellulosa),         
- veta vad enkla och sammansatta kolhydrater är,          
- känna till glukosmolekylens struktur,          
- känna till hur stärkelse byggs upp av flera glukosmolekyler,          
- veta skillnaden mellan snabba och långsamma kolhydrater,          
- känna till livsmedel som innehåller kolhydrater,          
- känna till och kunna använda metoder för att påvisa socker och stärkelse i mat.

Fetter (s 211-213)
- veta fettets funktion i kroppen (varför är fett på/i kroppen bra ),                                         
 - veta vad fett kan sönderdelas till och varför fettet gör det i vår kropp,
- veta skillnaden mellan mättade, omättade resp fleromättade fetter (rent kemiskt sett), - förklara varför fett inte trivs i vatten.
- veta var vi hittar de olika fetterna
- kunna vad härdat fett och transfetter är,
- praktiskt påvisa fett i mat.

Proteiner (s 214-215)
- veta proteiners funktion i kroppen,
- ge exempel på några typer av protein i människokroppen (ex hemoglobin),                                                                                                                                               - veta vad som händer med proteinerna när vi äter dem, ge exempel på vad de används   till                                                                                                                                                              - känna till vad enzymer är och vad de gör i kroppen,                                                                                 - känna till exempel på olika typer av proteiner i maten d v s var finns protein,                                       - resonera kring proteinbehovet hos en vegetarian resp allätare,                                                                 - veta hur protein reagerar vid uppvärmning,                                                                                             - praktiskt påvisa protein i mat.

Mineraler och vitaminer (s 216-219)
- vad mineraler är,
- ge exempel på några mineraler och beskriva vilken funktion som de har i kroppen,
- kunna skillnaden mellan fettlösliga och fettolösliga vitaminer.

Kemiska upptäckter (youtubeklipp, lärobok s 222-224, Internet, valfria böcker)

- beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Så här kommer vi att arbeta:

Genomgång och diskussion i storgrupp respektive laborationsgrupper, molekylbygge och laborationsundersökningar (både hemma och i skolan) samt repetitionsövningar.
Redovisning av en historisk eller nutida upptäckt inom kemiområdet och dess betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle eller människors levnadsvillkor. Studera youtubeklipp.

Så här bedöms du:

- hur du kan genomföra undersökningar, 
- hur du formulerar frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån,
- hur du använder utrustning,
- hur du jämför resultaten med frågeställningarna och
- hur du drar slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.
- hur du för resonemang kring resultatens rimlighet och
- hur du ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
- hur du gör dokumentationer av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och   skriftliga rapporter.
- hur du har  kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och hur du visar det  med användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
- hur du kan föra resonemang om kemiska processer i levande organismer och hur du visar på kemiska samband i naturen/kroppen.
- hur du undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och hur du beskriver samband och
- hur du ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp,
- hur du beskriver och ger exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Valfria instuderingsuppgifter (finns ej här på bloggen men i ditt kompendium) inom Livets kemi - som kan vara till hjälp

DU HAR DITT ”PLUGGSÄTT”, OM INTE FÖRSÖK OLIKA SÄTT ATT PLUGGA SÅ ATT DU HITTAR DET. FÖRSTÅELSEN ÄR VIKTIGAST – EJ FAKTAPLUGG UTAN REFLEKTION.

Ta hjälp av tankekartor, skriv kort med stödord, muntligt förhör, skriv egna frågor och svara på Iinstuderingsuppgifter, rita serier, se till att ha en belöning när du klarat ett mål som du satt upp,…

 

REPETITION AV FOTOSYNTESEN

 MIN BESKRIVNING AV FOTOSYNTESEN (kolla lärobok, Internet, fråga)

 REPETITION AV CELLANDNINNG
  MIN BESKRIVNING AV CELLANDNINGEN (koll lärobok, Internet, fråga)

STÖDORDEN NEDAN  KAN VARA HJÄLP VID REPETITION:

STÖDORD FETTER

Näringsämnet med mest energi.

Lager av energi på kroppen.

Håller värmen.

Stötdämpare.

Växter lagrar energi i form av stärkelse.

Frö kan vara fulla med fett ex raps, nötter. Varför?

Estrar (karboxylsyror + alkohol)

Alkoholen är glycerol.

Glycerolskelettet kopplar tre fettsyror.

Dessa syror kan se olika ut (olika långa, olika antal enkel- och dubbelbindningar) .

Fettmolekylen är en vattenhatare.

Mättad fettsyra: har bara enkelbindningar mellan kolatomerna.

Omättad fettsyra: har en dubbelbindning.

Fleromättad fettsyra: har flera dubbelbindningar.

Finns i mycket mättat fett kan ge högt kolesterol. (Kolesterol = byggmaterial i cellmembranet)

Kolesterol ökar risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Ex på mättat fett: mjölksmör, baconfett, kokosfett.

Ex på omättat fett: flytande ex rapsolja, olivolja, fiskolja (omega 3)

Margarin: växtfett i fast form = blandning av kokosfett eller smör med växtoljor.

Härdat fett: Gör flytande fett hårt. Omättade fettsyrornas dubbelbindning blir mättade (enkelbindningar).

Vid härdningen bildas transfetter - extra farliga för hjärt- och kärl.

STÖDORD  PROTEINER

Enzym = påskyndar kemiska reaktioner i cellen. 

Hemoglobin = transporterar syret i blodet (syret ”hakar på” hemoglobinet).

Viktiga byggmaterial t ex muskler, hud, naglar, antikroppar, enzymer, hemoglobin, hormoner.

Uppbyggda av aminosyror (se bild nästa sida).

Finns 20 st aminosyror.

8 av dessa måste ”ätas” d v s kroppen fixar inte att tillverka dessa (är essentiella).

Essentiell = nödvändig

Protein i maten: mjölk, fisk, ägg, kött, bönor.

Denatuerar = stelnar, vid uppvärmning.

Hög feber kan innebära fara p g a att proteiner kan stelna i kroppen.

STÖDORD MINERALER

Liten procent i kroppens atomer men nödvändig.

Ex järn (sitter i hemoglobinet), kalcium (ben och tänder), zink (läker sår).

STÖDORD VITAMINER

Vattenlösliga vitaminer (kan lösa sig i vatten) kan kissas ut om det finns i överskott.

Vattenolösliga eller fettlösliga lagras i kroppens fett.

Kan vara skadligt att överdosera.

LABORATIONER

1. HEMLABORATION:  GÅR DET ATT LÖSA FETT?

RESULTAT:

SLUTSATS:

2. VAD HÄNDER OM SMÖR FÅR STÅ LÄÄÄÄÄÄÄÄÄNGE?

KOPPLA DINA ORGANISKA KEMIKUNSKAPER TILL FRÅGAN.

HUR KÄNNER DU IGEN PROTEIN

Förbered genom att titta på http://www.youtube.com/watch?v=4UjHuvhXXo0

Påvisa protein

Material: Kopparsulfat, natriumhydroxid, papper, kniv, vatten, provrör, skyddsglasögon, skyddsförkläde.

Riskanalys: Stänk i ögonen - skölj i ögondusch.

Stänk på hud – skölj.

Avfall hälls i avsedd bägare.

Metod:

1. Ta på skyddsglasögon och förkläde. Bibehålls under HELA laborationstiden.

2. Ta fram material.

3. Sönderdela det du ska testa m h a kniv.

4. Häll i provrör.

5. Blanda i lite vatten. Gör det ”rinnande”.

6. Tillsätt ca 1 ml natriumhydroxid

7. Tillsätt en droppe i taget av kopparsulfat.

8. Skaka efter varje droppe.

9. Observera färgen. Blått eller violett?

10. Närvaro av proteiner indikeras av en färgförändring från blå till violett.

11. Laborationslösningen hälls i avsedd bägare.

3. HEMLABORATION: Vad händer när vi kokar maten t ex ägg?

Varför?

Dagens lektion: Genomgång av disackarider, polysackarider, snabba och långsamma kolhydrater och kolhydratrika livsmedel (se innehållet i första inlägget i Livsmedelskemi)

Repetition/Läxa: Bilder s 206 samt läs s 208-210. Läs igenom laboration tills imorgon.

Nästa lektion: Laboration Påvisa socker resp stärkelse (se laboration i första inlägget).

Dagens lektion: Vi gick igenom fram till och med monosackarider (se förra inlägget).
Vi byggde glukosmolekylen.

Repetition/Läxa: s 204-207 i läroboken

Valfritt Läs om kolhydrater på livsmedelsverkets länk:  http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Kolhydrater/

Valfritt - ta en titt på filmen (på engelska):

Nästa lektion: Disackarider och polysackarider

Livsmedelskemi vecka 7 - Kolhydrater

Livets molekyler

Varför äter vi mat?

Vad innehåller mat?

Hur kan vi påvisa ämnen i maten?

Varför äter vi mat?

Mat ger oss näringsämnen. Tillsammans med syret som vi andas in ger det energi och byggmaterial för att vi ska kunna leva, växa och fortplanta oss.

Vad innehåller mat?

Genom livsmedel får vi i oss:

·      kolhydrater

·      protein

·      fett

·      vitaminer

·      mineraler

·      vatten

Avsnitt kolhydrater

Vad kommer du att få undervisning om:

-       Cellens energi – kolhydrater,

-       Enkla och sammansatta kolhydrater,

-       Hur glukosmolekylen ser ut,

-       Hur stärkelse och cellulosa byggs upp,

-       Snabba och långsamma kolhydrater,

-       Hur du kan påvisa socker och stärkelse i mat.

Det här ska du kunna:

-       vad kolhydrater är (sockerarter, stärkelse, cellulosa),

-       veta vad enkla och sammansatta kolhydrater är,

-       känna till glukosmolekylens struktur,

-       känna till hur stärkelse byggs upp av flera glukosmolekyler,

-       veta skillnaden mellan snabba och långsamma kolhydrater,

-       känna till livsmedel som innehåller kolhydrater,

-       känna till och kunna använda metoder för att påvisa socker och stärkelse i mat.

Så här kommer vi att arbeta:

-       genomgång och diskussion, molekylbygge och laboration.

Kolhydrater: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Kolhydrater/

Cellens energi

Hela vår kropp består av celler. För att fungera behöver cellerna energi. Druvsocker tillsammans med syre ger den energin. I växter används sockermolekyler (cellulosa) även som byggstenar.

Vi repeterar kolhydrat och förbränning  se lärobok s 205 

Kolhydrater av olika storlek

Kolhydrater kan vara sockerarter, stärkelse och cellulosa.  De byggs alla upp av en eller flera sockerenheter.

Sockerenheterna består av grundämnena kol (C), väte (H) och syre (O).

Grundstommen i många sockerarter är kol(väte-syre-väte), (grundformel: (C(HOH))_n).

Kolhydrater kan därför sägas vara hydrat av kol. Du kan jämföra med vatten som också har dubbelt så många väte som syre (väte-syre-väte/HOH). Det är därför sockermolekyler kallas kolhydrater.

Enkla kolhydrater = monosackarider = en sockerenhet

(Mono=en)

Druvsocker (glukos):

·      finns i blodet och förs ut till olika delar i kroppen, kallas även blodsocker

·      den sockerenhet som kan användas direkt som energi i cellen

·      kan lagras som glykogen i kroppen

·      görs direkt i fotosyntesen hos växter

·      finns exempelvis i druvor och bär

Fruktsocker (fruktos):

·      sötare än druvsocker

·      finns i frukt och bär

·      påverkar inte blodsockret i så hög utsträckning

Galaktos

·      ingår tillsammans med glukos i mjölksocker (se nedan)

·      mycket lik glukos men galaktos kan inte direkt förbrännas av cellerna.

Dessa tre monosackarider har alla molekylformeln C₆H₁₂O₆ och består alltså av 6 kolatomer, 12 väteatomer och 6 syreatomer. Det är strukturen, dvs hur de är uppbyggda, som skiljer dem åt (se sid 206 i Titano Kemi).

Förstå förenklade strukturformler:

·      I varje hörn sitter en kolatom

·      Strecken motsvarar bindningar mellan kolatomerna

Förenklad strukturformel:

Se lärobok s 206

Glukos                                                                  Fruktos                                                                  Galaktos

Strukturformel:

Se lärobok s 206

Glukos

Sammansatta kolhydrater = disackarider = två sockerenheter

(di=två)

Rörsocker (sackaros):

·      Vanligt socker

·      Sammansatt av en molekyl glukos + en molekyl fruktos

·      Finns i sockerbetor (Skåne) och sockerrör

Mjölksocker (laktos):

·      Sammansatt av en molekyl glukos + en molekyl galaktos

·      Finns i mjölk och mjölkprodukter

Förenklad strukturformel:

Se lärobok s 206

Sackaros                                                                                        Laktos

Stärkelse och cellulosa = polysackarider = många sockerenheter

(poly=många)

Stärkelse

·      Består av många, upp till flera tusen, glukosmolekyler

·      Växters sätt att lagra glukos

·      Vanligaste formen av kolhydrat i mat

·      Viktigaste källan till energi för oss människor

·      Finns mycket av i exempelvis potatis, ris, pasta, bröd

·      Potatismjöl är nästan ren stärkelse

Cellulosa

·      Består av många, upp till flera tusen, glukosmolekyler

·      Viktigaste byggmaterialet för växter

·      Finns i växters cellväggar, ved, dvs trä

·      Människor kan inte bryta ner cellulosa, men de är viktiga fibrer i maten

·      Kan brytas ner av växtätare, exempelvis kor, och av nedbrytare

Både stärkelse och cellulosa byggs upp av ett stort antal glukosmolekyler. Det är strukturen, dvs hur glukosmolekylerna sätts ihop, som skiljer dem åt.

Förenklad strukturformel:

Se lärobok s 206

Stärkelse (alla glukos på rad, vilket ger en spiralformad struktur)

Cellulosa (varannan glukos är ”upp och ner”-vänd, vilket ger en rak struktur)

Snabba och långsamma kolhydrater

Sockerarter och stärkelse som vi får i oss via maten behöver först brytas ner till glukos innan cellerna kan använda det. Att bryta ner mat till de näringsämnen kroppen behöver kallas matspjälkning. Matspjälkning startar i munnen och fortsätter i matstrupe, magsäck och tarmar.

Enzymer hjälper till att bryta ner exempelvis stärkelse till glukos. Glukosen går ut i blodet och kan tillsammans med syre transporteras ut och ge energi till alla celler.

När man pratar om snabba och långsamma kolhydrater är det just hur snabbt kolhydrater kan brytas ner och påverka halten av blodsocker (glukos).

Snabba kolhydrater finns i exempelvis läsk, kakor och vitt bröd. De innehåller sockerarter och stärkelse men väldigt lite fibrer (cellulosa). De bryts snabbt ner till glukos. Energin tar snabbt slut från dessa livsmedel.

Långsamma kolhydrater innehåller större andel stärkelse och dessutom fibrer, vilket gör att de tar längre tid att bryta ner. Sockerhalten i blodet ökar inte lika snabbt och energin räcker längre.

GI – Glykemiskt index: Anger värdet på hur snabbt olika livsmedel höjer blodsockret. Många olika faktorer påverkar GI. Hur livsmedlet är tillagat, hur det kombineras med andra livsmedel o.s.v. Ibland är det bra att äta mat som snabbt ger energi och tillför socker i blodet. Andra gånger är det inte det. Det går alltså inte att säga att ett livsmedel är bra eller dåligt utifrån GI utan att se det i sitt sammanhang.

Kolhydratrika livsmedel

Kroppen behöver energi från olika håll. Kolhydrater (sockerarter, stärkelse, fibrer) är en viktig källa och rekommenderas utgöra 50- 60% av det som äts varje dag. Den största delen bör komma från stärkelse. Sockerarterna bör begränsas till mindre än 10% av det du äter varje dag. Anledningen till att du rekommenderas att inte ska äta för stor del sockerarter beror på att du då kan få för lite fibrer i kosten.

 

Laboration: Påvisa stärkelse och socker

(källa: Skolkemi, Hur moget är äpplet? http://school.chem.umu.se hämtat 2012-02-05)

Del 1: Påvisa stärkelse med jodlösning

I äpplen lagras socker i form av stärkelse. När äpplen mognar omvandlas stärkelse till socker (ett äppelkart är surare än ett moget äpple). Hur mycket stärkelse ett äpple innehåller kan man ta reda på med hjälp av en jodlösning. Därmed går det att avgöra hur moget äpplet är. Inom livsmedelsindustrin används metoden för att ta reda på när det är dags att skörda.

Material

-       Jodlösning

-       Kärl som rymmer en äppelhalva

-       Äpplen av olika sorter

Utförande

1.     Häll ca 6 mm jodlösning i ett glaskärl.

2.     Dela ett äpple i mitten, tvärs igenom kärnhuset.

3.     Doppa den skurna sidan av äppelhalvan i jodlösningen.

4.     Tag upp äpplet igen och låt det ligga med snittade sidan uppåt i ca 1 minut.

5.     Bedöm äpplets mognadsgrad genom att jämföra med referenskartan.

6.     KASTA BORT ÄPPLET som varit i kontakt med jod, så att ingen äter det av misstag.

Förklaring:

Jod bildar i närvaro av stärkelse ett blått komplex. Ju mer stärkelse det finns desto starkare blå färg blir det. Det här gäller för andra livsmedel också, inte bara äpplen.

Vill du ha ännu mer fakta om  jod och stärkelse? Läs mer på http://school.chem.umu.se/Experiment/101)

Att göra:

Dokumentera metoden i ditt häfte så att du vet hur man påvisar stärkelse i kommande övningar och test.

Del 2: Påvisa socker med Trommers prov

Sockerhalten i äpplet kan mätas med Trommers prov. Det görs genom att provet värms i närvaro av en basiskt lösning av kopparsulfat (Fehlings lösning). Trommers prov fungerar bra för att påvisa sockerarter som glukos, fruktos, laktos (mjölksocker), m.fl. Lösningen är från början blå men ger vid närvaro av exempelvis glukos en röd lösning. Metoden kan exempelvis användas för att testa om det finns glukos i urinen, vilket är ett tecken på diabetes.

Material:

-       Fehlings lösning

-       Provrör

-       Äppelbit, tärning ca 1 cm stor

-       Bägare

-       Vatten

-       Kokplatta

Utförande:

1.     Tag en tärning av äpplet, ca 1 cm stor, i ett provrör.

2.     Mosa äppelbiten.

3.     Tillsätt 10 mL Fehlings lösning och blanda.

4.     Ställ provröret i en bägare med kokande vatten.

5.     Observera färgen.

Färgerna blir följande:

• 0,5 % glukos: Grön
• 1,0 % glukos: Gul
• 2,0 % glukos eller mer: Orange-röd

Förklaring:

Sockret i livsmedlet överför elektroner till kopparjonerna som finns i Fehlings lösning. När kopparjonerna får elektroner övergår de från att vara koppar-II-joner (Cu²⁺) till att bli koppar-I-joner (Cu⁺). Det färgar lösningen röd. Beroende på hur mycket socker det finns blir färgomslaget olika starkt.

För närmare förklaring se: http://school.chem.umu.se/Compiled/reagens.html

Att göra:

Dokumentera metoden i ditt labhäfte så att du vet hur du påvisar socker i kommande övningar och test.