FETT
Dagens lektion: Genomgång av arbetsmaterial (kompendium , bok, arbetsgång, pedagogisk planering)
Repetition av fotosyntes och cellandning (se nedan)!
Teorigenomgång av fettmolekylen (s 15,17 och 18 i kompendium).
Laboration: Påvisa fetter
Repetition/läxa: Läs/lyssna igenom sidorna i läroboken (s 211-213).
REPETERA CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN.
Skriv i ordning dina laboration-instruktioner i ditt samlingshäfte.
Hemlaboration: Går det att lösa fett (se nedan).
Vad händer om smör får lääääänge! (se nedan).
Nästa lektion: Genomgång av proteiner.
Laboration: Påvisa protein (se instruktioner nedan).
Tidigare veckas innehåll, om kolhydrater, ser du i tidigare inlägg men här är en snabbrepetition (av Maria S). För detaljinfo gå till tidigare inlägg:
LIVETS MOLEKYLER fortsättning
INSTRUKTIONER FÖR INLÄMNINGSUPPGIFT:
REPETITION AV CELLANDNINNG
MIN BESKRIVNING AV CELLANDNINGEN (koll lärobok, Internet, fråga)
STÖDORD MINERALER
Dagens lektion: Genomgång av arbetsmaterial (kompendium , bok, arbetsgång, pedagogisk planering)
Repetition av fotosyntes och cellandning (se nedan)!
Teorigenomgång av fettmolekylen (s 15,17 och 18 i kompendium).
Laboration: Påvisa fetter
Repetition/läxa: Läs/lyssna igenom sidorna i läroboken (s 211-213).
REPETERA CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN.
Skriv i ordning dina laboration-instruktioner i ditt samlingshäfte.
Hemlaboration: Går det att lösa fett (se nedan).
Vad händer om smör får lääääänge! (se nedan).
Nästa lektion: Genomgång av proteiner.
Laboration: Påvisa protein (se instruktioner nedan).
Tidigare veckas innehåll, om kolhydrater, ser du i tidigare inlägg men här är en snabbrepetition (av Maria S). För detaljinfo gå till tidigare inlägg:
LIVETS MOLEKYLER fortsättning
– vi fortsätter med näringsämnena (fett, protein, mineraler och vitaminer).
Kolhydraterna finns i det första utdelade kompendiet.
TEXTMATERIAL
- Läroboken s 205-217, 226 samt valfritt s 219-225.
- Du kan lyssna på texten i läroboken på: http://www.liber.se/market/grsk/Spektrum/Kemi/MP3/Lightbok/kap/12_10_Livets_kemi.mp3
- Alternativ site att läsa eller komplettera med är: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/
- KOMPENDIUM
Texter i studieteknik:
I detta område testar vi att använda stödord och sammanfattade texter samt valfria instuderingsfrågor som användning för inlärning/repetition på egen hand. Meningen är att du ska prova om det är ett sätt som kan bidra till, eller inte bidra till, din inlärning.
Vi kommer också att producera egna texter av olika varianter.
Lektionsplanering
Vecka och dag | Innehåll | Kommentar |
9 mån | Fett + lab: Påvisa fett G: Protein | Ta med din laborationsbok, skriv din planering. |
Ons | Fortsättning G: Protein Lab: Påvisa protein | Ta med din laborationsbok, skriv din planering. |
tor | G: Mineraler och vitaminer + lab järn | Inlämningsuppgift - Upptäckter som har/har haft betydelse för levnadsvillkoren. Se instruktioner nedan. Se: Matens kemi http://www.youtube.com/watch?v=A35ppvJM15U Kemiska upptäckter Ta med din laborationsbok, skriv din planering. |
10 mån | Studiedag | Plugga om du behöver! |
Ons | Prov (inlagt i prov-schemat) | Repetera laborationerna (Ha ditt labhäfte till hands och jämför): Socker/glukos-laboration: http://www.youtube.com/watch?v=NFmaAeVQjxY Stärkelse-laboration (jod): http://www.youtube.com/watch?v=aOmLmauw2D8&feature=related Protein-laboration (kopparsulfat): http://www.youtube.com/watch?v=4UjHuvhXXo0 |
tor | Lab: Analys av skolmaten | Ta med din laborationsbok, använd din planering! |
SAMMANFATTA DINA LABORATIONER, HUR DU SKA GÖRA, I DITT HÄFTE/LABORATIONSBOK
REPETERA LABORATIONERNA (HA DITT LABHÄFTE till hands och jämför):
Socker/glukos-laboration: http://www.youtube.com/watch?v=NFmaAeVQjxY
Stärkelse-laboration (jod): http://www.youtube.com/watch?v=aOmLmauw2D8&feature=related
Protein-laboration (kopparsulfat): http://www.youtube.com/watch?v=4UjHuvhXXo0
INSTRUKTIONER FÖR INLÄMNINGSUPPGIFT:
Instruktion finns också på bloggen http://8aochc.blogspot.com/
Uppgift: Upptäckter som har/har haft betydelse för levnadsvillkoren.
Inlämningsdatum: __________________
Instruktion för: Upptäckter som har/har haft betydelse för levnadsvillkoren
Förberedelse
Se kemiska upptäckter/kemins historia och Alfred Nobel för inspiration: http://www.youtube.com/watch?v=x_XCigAZO58
samt Matens kemi: http://www.youtube.com/watch?v=A35ppvJM15U
Valfritt Läs s 222-225
Sök material på Internet och/eller litteratur.
Tips
Välj en valfri upptäckt, du kan dyka ner och förkovra dig i något i filmen om du vill.
- Sök information, granska källorna.
- Notera källorna.
- Skriv med egna ord - plagiera EJ!
- Hellre kvalitet än kvantitet.
- Beskriv kort vad personen kommit fram till. Beskriv och ge exempel på upptäckt.
- Ha bedömningskraven (14) framför dig och läs dessa då du jobbar med uppgiften (se nedan).
- Ta ställning hur personens upptäckt har påverkat människans levnadsvillkor d v s hur har levnadsvillkoren ändrats från tiden före upptäckten till tiden efter upptäckten. Vilken betydelse har upptäckten haft. Väv in olika aspekter från andra ämnen ex SO, Hk, nyheter, katastrofer,…etc.
Det är bara fantasin som sätter gränsen.
Diskutera med människor runt omkring dig!
Bedömning krav 14:
E-nivå: Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
C-nivå: Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
A-nivå: Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Pedagogisk planering (fullständig version med centralt innehåll och syfte finns i Infomentor POD B)
Det här får du undervisning om:
• Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan.
• Kemiska processer i människokroppen och varför näringsämnena behövs.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen i människokroppen.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Kemiska processer i människokroppen och varför näringsämnena behövs.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen i människokroppen.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Det här ska du (minst) lära dig:
Kolhydrater (s 204-210)
- vad kolhydrater är (sockerarter, stärkelse, cellulosa),
- veta vad enkla och sammansatta kolhydrater är,
- känna till glukosmolekylens struktur,
- känna till hur stärkelse byggs upp av flera glukosmolekyler,
- veta skillnaden mellan snabba och långsamma kolhydrater,
- känna till livsmedel som innehåller kolhydrater,
- känna till och kunna använda metoder för att påvisa socker och stärkelse i mat.
- vad kolhydrater är (sockerarter, stärkelse, cellulosa),
- veta vad enkla och sammansatta kolhydrater är,
- känna till glukosmolekylens struktur,
- känna till hur stärkelse byggs upp av flera glukosmolekyler,
- veta skillnaden mellan snabba och långsamma kolhydrater,
- känna till livsmedel som innehåller kolhydrater,
- känna till och kunna använda metoder för att påvisa socker och stärkelse i mat.
Fetter (s 211-213)
- veta fettets funktion i kroppen (varför är fett på/i kroppen bra ),
- veta vad fett kan sönderdelas till och varför fettet gör det i vår kropp,
- veta skillnaden mellan mättade, omättade resp fleromättade fetter (rent kemiskt sett), - förklara varför fett inte trivs i vatten.
- veta var vi hittar de olika fetterna
- kunna vad härdat fett och transfetter är,
- praktiskt påvisa fett i mat.
- veta fettets funktion i kroppen (varför är fett på/i kroppen bra ),
- veta vad fett kan sönderdelas till och varför fettet gör det i vår kropp,
- veta skillnaden mellan mättade, omättade resp fleromättade fetter (rent kemiskt sett), - förklara varför fett inte trivs i vatten.
- veta var vi hittar de olika fetterna
- kunna vad härdat fett och transfetter är,
- praktiskt påvisa fett i mat.
Proteiner (s 214-215)
- veta proteiners funktion i kroppen,
- ge exempel på några typer av protein i människokroppen (ex hemoglobin), - veta vad som händer med proteinerna när vi äter dem, ge exempel på vad de används till - känna till vad enzymer är och vad de gör i kroppen, - känna till exempel på olika typer av proteiner i maten d v s var finns protein, - resonera kring proteinbehovet hos en vegetarian resp allätare, - veta hur protein reagerar vid uppvärmning, - praktiskt påvisa protein i mat.
- veta proteiners funktion i kroppen,
- ge exempel på några typer av protein i människokroppen (ex hemoglobin), - veta vad som händer med proteinerna när vi äter dem, ge exempel på vad de används till - känna till vad enzymer är och vad de gör i kroppen, - känna till exempel på olika typer av proteiner i maten d v s var finns protein, - resonera kring proteinbehovet hos en vegetarian resp allätare, - veta hur protein reagerar vid uppvärmning, - praktiskt påvisa protein i mat.
Mineraler och vitaminer (s 216-219)
- vad mineraler är,
- ge exempel på några mineraler och beskriva vilken funktion som de har i kroppen,
- kunna skillnaden mellan fettlösliga och fettolösliga vitaminer.
- vad mineraler är,
- ge exempel på några mineraler och beskriva vilken funktion som de har i kroppen,
- kunna skillnaden mellan fettlösliga och fettolösliga vitaminer.
Kemiska upptäckter (youtubeklipp, lärobok s 222-224, Internet, valfria böcker)
- beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Så här kommer vi att arbeta:
Genomgång och diskussion i storgrupp respektive laborationsgrupper, molekylbygge och laborationsundersökningar (både hemma och i skolan) samt repetitionsövningar.
Redovisning av en historisk eller nutida upptäckt inom kemiområdet och dess betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle eller människors levnadsvillkor. Studera youtubeklipp.
Redovisning av en historisk eller nutida upptäckt inom kemiområdet och dess betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle eller människors levnadsvillkor. Studera youtubeklipp.
Så här bedöms du:
- hur du kan genomföra undersökningar,
- hur du formulerar frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån,
- hur du använder utrustning,
- hur du jämför resultaten med frågeställningarna och
- hur du drar slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.
- hur du för resonemang kring resultatens rimlighet och
- hur du ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
- hur du gör dokumentationer av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
- hur du har kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och hur du visar det med användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
- hur du kan föra resonemang om kemiska processer i levande organismer och hur du visar på kemiska samband i naturen/kroppen.
- hur du undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och hur du beskriver samband och
- hur du ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp,
- hur du beskriver och ger exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
- hur du formulerar frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån,
- hur du använder utrustning,
- hur du jämför resultaten med frågeställningarna och
- hur du drar slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.
- hur du för resonemang kring resultatens rimlighet och
- hur du ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
- hur du gör dokumentationer av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
- hur du har kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och hur du visar det med användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
- hur du kan föra resonemang om kemiska processer i levande organismer och hur du visar på kemiska samband i naturen/kroppen.
- hur du undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och hur du beskriver samband och
- hur du ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp,
- hur du beskriver och ger exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Valfria instuderingsuppgifter (finns ej här på bloggen men i ditt kompendium) inom Livets kemi - som kan vara till hjälp
DU HAR DITT ”PLUGGSÄTT”, OM INTE FÖRSÖK OLIKA SÄTT ATT PLUGGA SÅ ATT DU HITTAR DET. FÖRSTÅELSEN ÄR VIKTIGAST – EJ FAKTAPLUGG UTAN REFLEKTION.
Ta hjälp av tankekartor, skriv kort med stödord, muntligt förhör, skriv egna frågor och svara på Iinstuderingsuppgifter, rita serier, se till att ha en belöning när du klarat ett mål som du satt upp,…
REPETITION AV FOTOSYNTESEN
MIN BESKRIVNING AV FOTOSYNTESEN (kolla lärobok, Internet, fråga) MIN BESKRIVNING AV CELLANDNINGEN (koll lärobok, Internet, fråga)
STÖDORDEN NEDAN KAN VARA HJÄLP VID REPETITION:
STÖDORD FETTER
Näringsämnet med mest energi.
Lager av energi på kroppen.
Håller värmen.
Stötdämpare.
Växter lagrar energi i form av stärkelse.
Frö kan vara fulla med fett ex raps, nötter. Varför?
Estrar (karboxylsyror + alkohol)
Alkoholen är glycerol.
Glycerolskelettet kopplar tre fettsyror.
Dessa syror kan se olika ut (olika långa, olika antal enkel- och dubbelbindningar) .
Fettmolekylen är en vattenhatare.
Mättad fettsyra: har bara enkelbindningar mellan kolatomerna.
Omättad fettsyra: har en dubbelbindning.
Fleromättad fettsyra: har flera dubbelbindningar.
Finns i mycket mättat fett kan ge högt kolesterol. (Kolesterol = byggmaterial i cellmembranet)
Kolesterol ökar risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Ex på mättat fett: mjölksmör, baconfett, kokosfett.
Ex på omättat fett: flytande ex rapsolja, olivolja, fiskolja (omega 3)
Margarin: växtfett i fast form = blandning av kokosfett eller smör med växtoljor.
Härdat fett: Gör flytande fett hårt. Omättade fettsyrornas dubbelbindning blir mättade (enkelbindningar).
Vid härdningen bildas transfetter - extra farliga för hjärt- och kärl.
STÖDORD PROTEINER
Enzym = påskyndar kemiska reaktioner i cellen.
Hemoglobin = transporterar syret i blodet (syret ”hakar på” hemoglobinet).
Viktiga byggmaterial t ex muskler, hud, naglar, antikroppar, enzymer, hemoglobin, hormoner.
Uppbyggda av aminosyror (se bild nästa sida).
Finns 20 st aminosyror.
8 av dessa måste ”ätas” d v s kroppen fixar inte att tillverka dessa (är essentiella).
Essentiell = nödvändig
Protein i maten: mjölk, fisk, ägg, kött, bönor.
Denatuerar = stelnar, vid uppvärmning.
Hög feber kan innebära fara p g a att proteiner kan stelna i kroppen.
STÖDORD MINERALER
Liten procent i kroppens atomer men nödvändig.
Ex järn (sitter i hemoglobinet), kalcium (ben och tänder), zink (läker sår).
STÖDORD VITAMINER
Vattenlösliga vitaminer (kan lösa sig i vatten) kan kissas ut om det finns i överskott.
Vattenolösliga eller fettlösliga lagras i kroppens fett.
Kan vara skadligt att överdosera.
LABORATIONER
1. HEMLABORATION: GÅR DET ATT LÖSA FETT?
RESULTAT:
SLUTSATS:
2. VAD HÄNDER OM SMÖR FÅR STÅ LÄÄÄÄÄÄÄÄÄNGE?
KOPPLA DINA ORGANISKA KEMIKUNSKAPER TILL FRÅGAN.
HUR KÄNNER DU IGEN PROTEIN
Förbered genom att titta på http://www.youtube.com/watch?v=4UjHuvhXXo0
Påvisa protein
Material: Kopparsulfat, natriumhydroxid, papper, kniv, vatten, provrör, skyddsglasögon, skyddsförkläde.
Riskanalys: Stänk i ögonen - skölj i ögondusch.
Stänk på hud – skölj.
Avfall hälls i avsedd bägare.
Metod:
- Ta på skyddsglasögon och förkläde. Bibehålls under HELA laborationstiden.
- Ta fram material.
- Sönderdela det du ska testa m h a kniv.
- Häll i provrör.
- Blanda i lite vatten. Gör det ”rinnande”.
- Tillsätt ca 1 ml natriumhydroxid
- Tillsätt en droppe i taget av kopparsulfat.
- Skaka efter varje droppe.
- Observera färgen. Blått eller violett?
- Närvaro av proteiner indikeras av en färgförändring från blå till violett.
- Laborationslösningen hälls i avsedd bägare.
3. HEMLABORATION: Vad händer när vi kokar maten t ex ägg?
Varför?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar