Varför ska vi arbeta med det här
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, • svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.
Det här kommer du att få undervisning om:
• Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer. • Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar. av ett antal nya material. • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. • Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. • Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. • Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.
Det här ska du lära dig:
Målet med förmedlingen är att du:
-resonerar kring saker/händelser som har påverkat, OCH påverkar,den tekniska utvecklingen i brobyggandet/brobygget, -beskriver konstruktionen med hjälp av relevanta ord och begrepp samt motiverar till val av brokonstruktion. -skissar/ritar av bron -resonerar kring hur olika delar samverkar i bron, för att den ska fungera. -motiverar till valet av material om du bygger bron i verkligheten. -resonerar kring vilka fördelar och nackdelar brons effekter har på individen, samhället och miljön. (Alla tre ska vara med). -resonerar kring att bidra till en hållbar utveckling genom att bygga din bro i verklig skala. -bygger en modell av en bro
Att resonera = att redogöra för funderingar, diskutera kring nackdelar, fördelar, effekter. Motivera och argumentera utifrån teori och dra kopplingar till funderingar.
Så här kommer vi att arbeta
Kunskap som är förvärvade genom insikt, d v s förståelse, kan lättare överföras och användas på nya problem och i nya situationer. Inlärning genom insikt förutsätter att den som ska lära sig, själv måste vara aktiv, både mentalt och fysiskt. Chansen att lära sig är större när du får vara aktiv.
Vi kommer att arbeta individuellt, diskutera i bikupor, tillverkar en konstruktion, göra tankekartor, ha spontana diskussioner, ha genomgångar och se filmer.
Arbetssätten är relaterade till kursplanens centrala innehåll:
• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. • Bygga egna konstruktioner. • Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
En kontinuerlig uppföljning erbjuds för att feed back ska kunna ges och det i sin tur ska främja eleven att nå så långt som möjligt.
Under arbetets gång har var och en en bedömningsmatris för att kunna jämföra krav och prestation. Självvärdering görs som avslut d v s läraren - och eleverna - bestämmer vad som ska utvärderas, varför man granskar och hur resultatet ska användas.
Så här kommer dina kunskaper att bedömas
Bedömning sker genom att studera hur du undersöker olika tekniska lösningar, hur du beskriver ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion, hur du resonerar om likheter och skillnader mellan några material och deras användning, hur du genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten, hur du genomför fysiska eller digitala modeller, hur du resonerar kring arbetet med teknikutveckling och konstruktion formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt, hur du gör dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter, hur du resonerar kring hur bron i samhället förändras över tid, hur du för resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.
Sammanfattning: Aktivitet på lektionerna, deltagande i diskussioner och samtal, skriftligt redovisning av ditt resonemang samt skisser i dagboken m h a förmedlad information under respektive rubrik i dagboken.
Formativ bedömning, d v s kontinuerlig feedback, ges då du lämnar in din dagbok för genomgång. Detta gör du efterhand då du vill ha respons. Självbedömning kommer att göras i slutet av projektet tillsammans med en summativ bedömning (betyg) under de olika rubrikerna i dagboken.
Centralt innehåll i kursplanen Skolverket
Tekniska lösningar
• Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse.
• Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.
• Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare.
• Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.
• Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet.
• Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
• Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.
• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, för- slag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
• Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklaran- de ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
Teknik, människa, samhälle och miljö
• Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.
• Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
• Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling.
• Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.
• Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.
Bedömningskriterier i teknik (från PODB/Infomentor som du kan logga in i)
Vi fortsätter med våra broar och lägger tyngden på dokumenteringen av bygget och funderingar som ska bedömas enligt kraven nedan.
5 Dagboksrubriker
5.1 Mitt resonemang kring saker/händelser som har påverkat, OCH påverkar,den tekniska utvecklingen i brobyggandet/brobygget.
5.2 Min beskrivning av konstruktionen med hjälp av relevanta ord och begrepp samt motivation till val av brokonstruktion.
5.3 Min skiss/ritning av bron
5.4 Mitt resonemang kring hur olika delar samverkar i bron, för att den ska fungera.
5.5 Min motivation till valet av material om jag bygger bron i verkligheten.
5.6 Mitt resonemang kring vilka fördelar och nackdelar brons effekter har på individen, samhället och miljön. (Alla tre ska vara med).
5.7 Mitt resonemang till att bidra till en hållbar utveckling genom att bygga min bro i verklig skala.
5.8 Min redovisning av beräkningar på en budget, att bron håller och att övriga kravspecifikationer uppfylls.
Användbara sites för repetition (några är från wikipedia, jag vet...):
Klaffbro, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Bro
Svängbro, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Bro
Lyftbro, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Bro
Lyssna på lärobokens text kap 5, s 93-102: http://www.bonnierutbildning.se/m1/Om-Oss/Nyheter/Teknik-Direkt-ljudbok-mp3-format/
Rörliga bilder på broar. Kategorisering efter användning.: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bro
Varför är bron så stark? http://www.youtube.com/watch?v=gtUZcIDrwoo&feature=fvw
Kollaps av Tacoma Narrow bridge: http://www.youtube.com/watch?v=pl0vzOMYsUU&feature=related
Bildspel på broar (lektion 4) https://sites.google.com/a/augustenborgsskolan.se/izets-lektioner/teknik
3D - ritprogram (Google Sketchup) som du laddar ner från Internet: http://sketchup.google.com/intl/en/download/index.html
Texter om broar (del I, II, III)
Användbara filmer:
Om du vill ta hjälp av PPT:s finns dessa och är gjorda av Thobias Eriksson på Altorpskolan. Mycket informativ PPT:s. Den första handlar om olika material. Den andra tar upp olika typer av broar, ord och begrepp. Materialet finns på lektion.se.
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, • svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.
Det här kommer du att få undervisning om:
• Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer. • Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar. av ett antal nya material. • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. • Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. • Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. • Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.
Det här ska du lära dig:
Målet med förmedlingen är att du:
-resonerar kring saker/händelser som har påverkat, OCH påverkar,den tekniska utvecklingen i brobyggandet/brobygget, -beskriver konstruktionen med hjälp av relevanta ord och begrepp samt motiverar till val av brokonstruktion. -skissar/ritar av bron -resonerar kring hur olika delar samverkar i bron, för att den ska fungera. -motiverar till valet av material om du bygger bron i verkligheten. -resonerar kring vilka fördelar och nackdelar brons effekter har på individen, samhället och miljön. (Alla tre ska vara med). -resonerar kring att bidra till en hållbar utveckling genom att bygga din bro i verklig skala. -bygger en modell av en bro
Att resonera = att redogöra för funderingar, diskutera kring nackdelar, fördelar, effekter. Motivera och argumentera utifrån teori och dra kopplingar till funderingar.
Så här kommer vi att arbeta
Kunskap som är förvärvade genom insikt, d v s förståelse, kan lättare överföras och användas på nya problem och i nya situationer. Inlärning genom insikt förutsätter att den som ska lära sig, själv måste vara aktiv, både mentalt och fysiskt. Chansen att lära sig är större när du får vara aktiv.
Vi kommer att arbeta individuellt, diskutera i bikupor, tillverkar en konstruktion, göra tankekartor, ha spontana diskussioner, ha genomgångar och se filmer.
Arbetssätten är relaterade till kursplanens centrala innehåll:
• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. • Bygga egna konstruktioner. • Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
En kontinuerlig uppföljning erbjuds för att feed back ska kunna ges och det i sin tur ska främja eleven att nå så långt som möjligt.
Under arbetets gång har var och en en bedömningsmatris för att kunna jämföra krav och prestation. Självvärdering görs som avslut d v s läraren - och eleverna - bestämmer vad som ska utvärderas, varför man granskar och hur resultatet ska användas.
Så här kommer dina kunskaper att bedömas
Bedömning sker genom att studera hur du undersöker olika tekniska lösningar, hur du beskriver ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion, hur du resonerar om likheter och skillnader mellan några material och deras användning, hur du genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten, hur du genomför fysiska eller digitala modeller, hur du resonerar kring arbetet med teknikutveckling och konstruktion formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt, hur du gör dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter, hur du resonerar kring hur bron i samhället förändras över tid, hur du för resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.
Sammanfattning: Aktivitet på lektionerna, deltagande i diskussioner och samtal, skriftligt redovisning av ditt resonemang samt skisser i dagboken m h a förmedlad information under respektive rubrik i dagboken.
Formativ bedömning, d v s kontinuerlig feedback, ges då du lämnar in din dagbok för genomgång. Detta gör du efterhand då du vill ha respons. Självbedömning kommer att göras i slutet av projektet tillsammans med en summativ bedömning (betyg) under de olika rubrikerna i dagboken.
Centralt innehåll i kursplanen Skolverket
Tekniska lösningar
• Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse.
• Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.
• Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare.
• Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.
• Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet.
• Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
• Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.
• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, för- slag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
• Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklaran- de ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
Teknik, människa, samhälle och miljö
• Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.
• Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
• Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling.
• Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.
• Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.
Bedömningskriterier i teknik (från PODB/Infomentor som du kan logga in i)
Vi fortsätter med våra broar och lägger tyngden på dokumenteringen av bygget och funderingar som ska bedömas enligt kraven nedan.
| E | C | A | |
|---|---|---|---|
| 1 | Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. | Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. | Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar |
| 2 | Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. | Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. | Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. |
| 3 | Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. | Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. | Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. |
4 | Under arbetet med teknikutveckling och konstruktion bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. | Under arbetet med teknikutveckling och konstruktion formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. | Under arbetet med teknikutveckling och konstruktion formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. |
5 | Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. | Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. | Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord. |
6 | Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. | Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. | Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. |
7 | Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö | Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. | Eleven kan föra väl- utvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. |
5 Dagboksrubriker
5.1 Mitt resonemang kring saker/händelser som har påverkat, OCH påverkar,den tekniska utvecklingen i brobyggandet/brobygget.
5.2 Min beskrivning av konstruktionen med hjälp av relevanta ord och begrepp samt motivation till val av brokonstruktion.
5.3 Min skiss/ritning av bron
5.4 Mitt resonemang kring hur olika delar samverkar i bron, för att den ska fungera.
5.5 Min motivation till valet av material om jag bygger bron i verkligheten.
5.6 Mitt resonemang kring vilka fördelar och nackdelar brons effekter har på individen, samhället och miljön. (Alla tre ska vara med).
5.7 Mitt resonemang till att bidra till en hållbar utveckling genom att bygga min bro i verklig skala.
Användbara sites för repetition (några är från wikipedia, jag vet...):
Klaffbro, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Bro
Svängbro, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Bro
Lyftbro, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Bro
Lyssna på lärobokens text kap 5, s 93-102: http://www.bonnierutbildning.se/m1/Om-Oss/Nyheter/Teknik-Direkt-ljudbok-mp3-format/
Rörliga bilder på broar. Kategorisering efter användning.: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bro
Varför är bron så stark? http://www.youtube.com/watch?v=gtUZcIDrwoo&feature=fvw
Kollaps av Tacoma Narrow bridge: http://www.youtube.com/watch?v=pl0vzOMYsUU&feature=related
Bildspel på broar (lektion 4) https://sites.google.com/a/augustenborgsskolan.se/izets-lektioner/teknik
3D - ritprogram (Google Sketchup) som du laddar ner från Internet: http://sketchup.google.com/intl/en/download/index.html
Texter om broar (del I, II, III)
Användbara filmer:
Om du vill ta hjälp av PPT:s finns dessa och är gjorda av Thobias Eriksson på Altorpskolan. Mycket informativ PPT:s. Den första handlar om olika material. Den andra tar upp olika typer av broar, ord och begrepp. Materialet finns på lektion.se.
Lektion | Lektionsinnehåll | Hemuppgift till denna lektion |
1 | Genomgång broar, fackverkskonstruktion | |
2 | Självstudier: Frågor till avsnittet Broar och dammar: Kan du? 1, 5, 6, 7 Nät och bibl 1 samt Teknikkluring. | Läs igenom Fakta om broar eller lyssna på bloggen (Broar del I, II, III |
3 | Uppstart av brobygge | Svara på frågor till Fakta om broar + Gå igenom sidorna i dagboken. Du kan redan nu börja skriva i den utifrån vad du redan lärt dig om broar och broarnas betydelse. |
4 | Brobygge | Dagbok |
5 | Brobygge | Dagbok |
6 | Brobygge | Dagbok |
7 | Test av broar | Dagbok |
INLÄMNING AV DAGBOK: 7 MARS (DEAD LINE) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar