torsdag 29 september 2011

Idag har vi sett filmerna, som kan vara bra att se som förälder också:


Ses off line? Flirt och bekräftelse: http://www.ne.se/ur/program/156903
Tankar och funderingar delades.

Därefter var det dags för den tecknade filmen Sex på kartan (som bör ses  hemma igen, som repetition).  
Logga in på www.ne.se eller googla på "Sex på kartan" .
Läxa till nästa gång är att förkovra sig genom att se på info-filmerna som hittas på:

Nästa lektion fortsätter vi med s 11, 12 och 13. Mannen och kvinnans könsorgan samt Uppgift E, F och G (gör så långt vi hinner ... och vi hinner långt som vanligt).

Idag har vi:
- lämnat in pollineringsuppgiften
- fortsatt att studera NP-frågor och argument samt förklaringar.
- såg vi  filmen http://www.ne.se/ur/program/161302
och tillhörande uppgift C) s 10 i kompendium.
(Obs! Det är nu du använder inloggningen till www.ne.se om du vill se filmen hemma eller på skoldatorn igen!)
- läxa uppgift D)  s 11 i kompendium. Se filmklipp, det finns många att välja bland, se gärna alla:



Nästa lektion planerar vi att:
- ha undervisning om fakta kring könsorganen s 11, 12 i komp (välj enkel text på www.ne.se).
Diskuterar uppgift E) och F) ( G)-uppgiften nedan är reserv).
- göra följande uppgifter nedan (där fokus läggs på muntlig prestation d v s hur man bemöter argument, förklarar och diskuterar, som leder diskussionen framåt):
E) Finns en problematik, av något slag, i filmen myten om mödomshinnan?
Myten om mödomshinnan 1:05 min: http://www.ur.se/Sex/

F) Ser vi olika på kärlek, sex och lust? Definiera i kill- resp tjejgrupp tre ord som speglar det motsatta könets tankar.
RAMP killar sex och kärlek 28 min: http://www.ne.se/ur/program/106034
RAMP tjejer sex och lust 28 min: http://www.ne.se/ur/program/106035

G) Hur får vi in orden ansvar och jämställdhet i filmerna om homosexualitet, bisexualitet och identitet (de två filmerna)?
Homosexualitet och bisexualitet 28 min: http://urplay.se/159155
Sexualitet och identitet, Kille i en tjejs kropp: http://urplay.se/159155

onsdag 28 september 2011

Började med viskleken där insikt om hur sanningar kan förvridas i ryktesspridning.
Sedan hölls paneldebatt för och emot retuschering av bilder. Mycket lyckat med mycket åsikter som ventilerades!
Gick därefter igenom gamla nationella provfrågor i biologi och tittade på olika elevsvar för att se hur förklaringar och argumentation kan bedömas.

Nästa lektion:
- fortsätter vi att studera NP-frågor och argument samt förklaringar.
- sätter vi igång med filmen http://www.ne.se/ur/program/161302  
och tillhörande uppgift C) s 10 i kompendium.
(Obs! Det är nu du använder inloggningen till www.ne.se om du vill se filmen hemma eller på skoldatorn igen!)
- vi arbetar med fakta kring könsorganen
- läxa som ges är uppgift D) Se filmklippet:
- Vi kopplade Maslows behovshierarki till "hur vi framställer" oss på nätet. Diskussion!
- Gick igenom gamla nationella provfrågor och tittade på olika elevsvar för att se hur förklaringar och argumentation kan bedömas.

Nästa lektion:
- sätter vi igång med filmen http://www.ne.se/ur/program/161302  och tillhörande uppgift C) s 10 i kompendium.
(Obs! Det är nu du använder inloggningen till www.ne.se om du vill se filmen hemma eller på skoldatorn igen!)
- vi arbetar med fakta kring könsorganen
- läxa som ges är uppgift D) Se filmklippet 





måndag 26 september 2011

Teknik: Hade full diskussion kring bedömningssystem och prestationer idag. Formativ bedömning i muntlig och skriftlig form gavs. Tillgängligheten av omdömen finns på Infomentor P O D B redan nu där föräldrar kan hitta information och följa den.

Biologi: Diskussion i bikupor gällande:


HUR FRAMSTÄLLER VI OSS SJÄLVA PÅ NÄTET? VILKEN BILD GER DU AV DIG SJÄLV?
FÖRDELAR? NACKDELAR?
FINNS KOPPLING TILL MASLOWS BEHOVSHIERARKI?
HUR LÄR VI KÄNNA VARANDRA PÅ ”RIKTIGT”?
HAR VI ANSVAR FÖR VARANDRA? HUR?


torsdag 22 september 2011

Lektion med det sista i teknik och det första i biologi.

Dagboken inlämnades idag för en formativ bedömning. Böckerna kommer ni att få tillbaka med kommentarer som ni/du sedan kan arbeta vidare med.
Vi har haft diskussion om självvärdering, vilket gjordes i dagböckerna utifrån bedömningsmallen.

Lektionen fortsatt sedan i biologins tecken där paneldebatten genomfördes i temat "för och emot retuschering av bilder".
Det vi gjort idag:

I och med att nytt arbetsområde satt igång idag har krav, mål och planeringar gåtts igenom och delats ut.  Därefter har innehållet varit:

A) HUR SÄLJER MAN PRODUKTEN/VAD ”SPELAR” MAN PÅ? VILKA EGENSKAPER HAR KARAKTÄRERNA?
Se Youtubefilmer nedan och diskutera frågan ovan för varje film.
Män i reklam
Kvinna i reklam:
Beyonce/hår/sminkreklam.  http://www.youtube.com/watch?v=461EPisxjoc
Relation man/kvinna i reklam:

måndag 19 september 2011

Varför ska vi arbeta med det här?

Fysik (värmelära)

Naturvetenskapen grundar sig i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi och fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom olika skilda områden som t ex energiförsörjning och meteorologi.

Genom undervisningen ska du ges möjlighet att ställa frågor utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i naturvetenskap har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins och fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • använda kunskaper i kemi och fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi och fysik, och • använda kemins och fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska och fysikaliska samband i samhället, naturen och, även inom kemin, inuti människan.



Det här kommer du att få undervisning om 

Fysik
• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
• Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.
• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. • Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Det här ska du lära dig

Fysik
- känna till några värmekällor,
- känna till vad en bimetall är och används till,
- absoluta nollpunkten,
- varför varm luft stiger,
- vid vilken temperatur som vatten är som tyngst,
- känna till någon vetenskapsperson som varit av betydelse för omvärlden,
- känna till de olika faserna för vatten,
- veta hur partikelhastigheten ändrar sig med temperatur,
- känna till olika sätt för värme att sprida sig/transporteras,
- veta att värme är en form av energi,
- veta vad kondensation och avdunstning är och ge exempel på det,
- förklara hur moln och sjöbris uppstår,
- kunna avläsa till viss del en väderkarta,
- läsa en artikel och reflektera över den,
- utföra en laboration (NP).

Så här kommer vi att arbeta
Kunskap som är förvärvade genom insikt, d v s förståelse, kan lättare överföras och användas på nya problem och i nya situationer. Inlärning genom insikt förutsätter att den som ska lära sig, själv måste vara aktiv, både mentalt och fysiskt. Chansen att lära sig är större när du får vara aktiv.

Vi kommer att ha lärarledd undervisning med genomgångar med utdelat undervisningsmaterial till var och en, vi kommer att diskutera och granska artiklar, se och diskutera informationsmaterial, ha praktiskt laborerande, bygga molekylmodeller, ha värderingsövningar, bikupediskussioner och paneldebatt samt skriftliga tester,  vilket innebär att olika sätt att visa kraven (för bedömning) genomförs.

Lektionsdagbok skrivs i efter i stort sett varje lektion: http://8aochc.blogspot.com


Temp, klimat och kol (ke: organisk kemi, fy: värmelära)

Varför ska vi arbeta med det här?

Kemi och fysik (organisk kemi samt värmelära)

Naturvetenskapen grundar sig i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi och fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom olika skilda områden som t ex hälsa, resurshushållning, materialutveckling, miljöteknik samt energiförsörjning och meteorologi.
Genom undervisningen ska du ges möjlighet att ställa frågor utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i naturvetenskap har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins och fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • använda kunskaper i kemi och fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi och fysik, och • använda kemins och fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska och fysikaliska samband i samhället, naturen och, även inom kemin, inuti människan.



Det här kommer du att få undervisning om 

Kemi
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp. • Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Fysik
• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
• Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.
• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. • Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Det här ska du lära dig
Kemi
- känsla för hur liten kolatomen är,
- hur modellen för kolatomen ser ut,
- kolatomens kretslopp,
- vad som bildas då kolväten förbränns,
- bygga molekylmodeller,
- några olika typer av kolväten,
- vad uttrycket "fossila bränsle" är,
- vad olja används till,
- veta vad alkoholen i vin/sprit heter,
- varför metanol är farligt,
- hur du tillverkar vinäger och orsaken till varför det blir vinäger,
- känna till vad estrar används till,
- argumenterar och motiverar för och emot klimatförändringen,
- skriva en laborationsrapport,
- känna till grunderna till den förstärkta växthuseffekten,
- ta ställning i värderingsövningar och eller paneldebatt,
- genomföra en naturvetenskaplig undersökning.

Fysik
- känna till några värmekällor,
- känna till vad en bimetall är och används till,
- absoluta nollpunkten,
- varför varm luft stiger,
- vid vilken temperatur som vatten är som tyngst,
- känna till någon vetenskapsperson som varit av betydelse för omvärlden,
- känna till de olika faserna för vatten,
- veta hur partikelhastigheten ändrar sig med temperatur,
- känna till olika sätt för värme att sprida sig/transporteras,
- veta att värme är en form av energi,
- veta vad kondensation och avdunstning är och ge exempel på det,
- förklara hur moln och sjöbris uppstår,
- kunna avläsa till viss del en väderkarta,
- läsa en artikel och reflektera över den,
- utföra en laboration (NP).

Så här kommer vi att arbeta
Kunskap som är förvärvade genom insikt, d v s förståelse, kan lättare överföras och användas på nya problem och i nya situationer. Inlärning genom insikt förutsätter att den som ska lära sig, själv måste vara aktiv, både mentalt och fysiskt. Chansen att lära sig är större när du får vara aktiv.

Vi kommer att ha lärarledd undervisning med genomgångar med utdelat undervisningsmaterial till var och en, vi kommer att diskutera och granska artiklar, se och diskutera informationsmaterial, ha praktiskt laborerande, bygga molekylmodeller, ha värderingsövningar, bikupediskussioner och paneldebatt samt skriftliga tester, vilket innebär att olika sätt att visa kraven (för bedömning) genomförs.

Lektionsdagbok skrivs i efter i stort sett varje lektion: http://8aochc.blogspot.com




Arbetsområdet Människokroppen

Varför ska vi arbeta med det här?

Vi arbetar med detta för att du ska kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör din egna framtid. Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom bl a området hälsa och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får du redskap för att påverka ditt egna välbefinnande, men också för att du ska kunna bidra till en hållbar utveckling.

Det här kommer du att få undervisning om
• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar. • Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer. • Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. • Experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. • Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.


Det här ska du lära dig

MÄNNISKOKROPPEN är uppdelad i tre delområden (sex och samlevnad, ANT, människokroppen). Följande ska du lära dig, inom respektive delområde, för att få betyg.

Sex och samlevnad
Efter avslutat delområde:
- resonerar du kring massmedias påverkan på individen, - känner du till sjukdomar som anorexia, - har du åsikter om hur vi har ansvar för varandra, - vet vart du vänder dig om du har frågor om könssjukdom, preventivmedel, - vet du vad mödomshinna är,
- har du kunskap om någon könssjukdom, - känner du till ord, förkortningar och begrepp t ex STD, klitoris, HBT, rfsu, kondom, säkra perioder, - kan du ge exempel på kondomens "fördelar", - vet du grunderna vad som händer och varför menstruationen finns, - vet du när chansen/risken att bli gravid är som störst, - resonerar du kring hur "man" gör slut, - granskar, värderar och resonerar du kring en artikel (argumenterar, tar fram för- och nackdelar), - deltar muntligt i diskussioner.

ANT
Efter avslutat delområde:
- deltar du i värderingsövningar (ställningstagande i olika frågor), - väljer du artikel, granskar kritiskt, värderar informationen och reflekterar och argumenterar kring den, - känner du till några droger och hur den påverkar kroppen, - resonerar du hur samhället påverkas av droger,
- har du kunskap om hur vi påverkas olika av alkohol, - deltar muntligt i diskussioner.


Människokroppen
Efter avslutat delområde:
- har du kännedom om var olika organ finns i kroppen, - redogör du för likheter mellan människans anatomi och något djurs anatomi, - ger du exempel på några skelettdelar och några muskler, - kan du i stora drag redogöra för matens väg "från mun till ändtarm", - känner till vad diabetes är och hur det behandlas idag, - tar du pulsen på dig själv och en annan person, - kan du i stora drag redogöra för hur syre- respektive koldioxidutbytet sker i blodomloppet, - känner du till några ord och begrepp som t ex anemi och åderbråk, - har du studerat några gamla nationella provfrågor samt bedömningen på dessa, - har du kunskap om hur nervsignaler förs i kroppen, - vet du vad stroke är, - känner du till hur du bör göra om någon svimmar, - känner till vad sjukdomen ms är, - deltar på laborationen, - deltar muntligt i diskussioner.

Projektarbete
Efter avslutat delområde:
- jämför du hemsidor om något av ovanstående ämnesområde (d v s ta reda på vem som ligger bakom informationen, ta ställningstagande om du kan lita på informationen), - formulerar du en frågeställning och du genomför en enkel enkätundersökning som du presenterar i tabell eller diagram samt med enkel text.


Så här kommer vi att arbeta
Kunskap som är förvärvade genom insikt, d v s förståelse, kan lättare överföras och användas på nya problem och i nya situationer. Inlärning genom insikt förutsätter att den som ska lära sig, själv måste vara aktiv, både mentalt och fysiskt. Chansen att lära sig är större när du får vara aktiv.

Delområdena kommer vi att arbeta med både under höstterminen och vårterminen.

Arbetssätten varierar: Vi har lärarledda genomgångar, med lektionsinnehållet utdelat i kompendium. Vi använder Internet med "sites", främst www.ne.se och www.ur.se, som arbetsmaterial.
Frågeställningar som bidrar till diskussion, argumentation genomförs frekvent. Bikupemetoden används. Projektarbete.
När servicen i PODB fungerar kommer även följande genomföras: Självvärdering görs som avslut d v s läraren - och eleverna - bestämmer vad som ska utvärderas, varför man granskar och hur resultatet ska användas.

Arbetssätten är relaterade till kursplanens centrala innehåll: • Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.
Lektionsinnehållet kan följas på denna blogg http://8aochc.blogspot.com


Så här kommer dina kunskaper att bedömas 
Bedömningen kommer att göras utifrån:
- hur du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter (diskussion, paneldebatt, skriftligt prov).
- hur du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och hur du för resonemang om informationens och källornas användbarhet.
- hur du använder naturvetenskaplig information i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar (projektarbete).
- hur du kan genomföra undersökningar utifrån planeringar och hur du formulerar frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån (projektarbete).
- hur du i det undersökande arbetet använder utrustning på ett säkert sätt (laborationer).
-hur du jämföra dina och andras resultat och hur du resonerar om likheter och skillnader och vad de kan bero på och hur du ger förslag som kan förbättra undersökningen (laborationer och projektarbete). - hur du gör dokumentationer av dina undersökningar i text och bild (laborationer, projektarbete).
- vilka kunskaper om biologiskasammanhang och hur du visar det genom att beskriva dessa med användning av biologins begrepp (laboration, slutlaboration).
- hur du använder dig av resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet och hur du kan relatera till några samband i människokroppen (slutlaboration, diskussioner, paneldebatt, skriftligt prov).

Bedömningen innebär att olika metoder, för att få fram din kunskaper, används d v s både projektarbete, diskussioner, prov och laborationer.
Bedömningsmatriser finns här i PODB och på bloggen samt på Skolverkets hemsida.
 Det vi gjort idag:
A) HUR SÄLJER MAN PRODUKTEN/VAD ”SPELAR” MAN PÅ? VILKA EGENSKAPER HAR KARAKTÄRERNA?
Se Youtubefilmer nedan och diskutera frågan ovan för varje film.
Män i reklam
Kvinna i reklam:
Beyonce/hår/sminkreklam.  http://www.youtube.com/watch?v=461EPisxjoc
Relation man/kvinna i reklam:

Vi gjorde "viskleken": Insikt i hur en sanning kan förvridas i ryktesspridning.

Vad finns för ”skydd/hjälp” för människosynen? D v s finns det människor med en verksamhet som kan hjälpa dig? Se ”site” nedan.

Förberedelse till nästa lektion sök argument till DISKUSSION (ev paneldebatt för/emot): Är det moraliskt försvarbart att fixa och trixa med bilder? Är det godtagbart i vissa fall, men inte i andra? Makthavare och andra starka intresssen har länge manipulerat bilder för att bättra på sin image. Till exempel lät den sovjetiske diktatorn Josef Stalin retuschera bort sina meningsmotståndare från officiella bilder. I USA har man retuscherat bort cigaretter från presidenter och andra kända personer. I vår tid är det vanligare att lägga till personer än att ta bort dem – i skvallerpressen finns det många exempel på detta. Men de senaste åren har trovärdigheten fått sig en törn även i andra medier.

torsdag 15 september 2011


Presentation av materialet, bedömning (betygskrav).

Introduktion med filmen, från Chalmers, Kärlek och kemi:  http://www.chalmers.se/sv/utbildning/kemiaret/Sidor/Maj.aspx

Vi utgick sedan från ordspråket: Skönhet ligger i betraktarens ögon. Diskussion kring vad ordspråket innebär.

OLIKA IDEAL I OLIKA LÄNDER, bild  hämtad från: http://behroox.blogg.se/2011/april/vad-ar-skonhet.html

Anorexia nervosa 2,5 min:
http://www.youtube.com/watch?v=qFbYW6bNViw&feature=feedrec_grec_index

Lektionsinnehåll


Introduktion med filmen, från Chalmers, Kärlek och kemi:  http://www.chalmers.se/sv/utbildning/kemiaret/Sidor/Maj.aspx
Vi utgick sedan från ordspråket: Skönhet ligger i betraktarens ögon. Diskussion kring vad ordspråket innebär.
OLIKA IDEAL I OLIKA LÄNDER, bild  hämtad från: http://behroox.blogg.se/2011/april/vad-ar-skonhet.html
Anorexia nervosa 2,5 min:
http://www.youtube.com/watch?v=qFbYW6bNViw&feature=feedrec_grec_index

Arbete med serien (pollineringsuppgiften). 

onsdag 14 september 2011

Månteatern var här!

Perfekt med teaterns workshop kring identitet. Gick "hand i hand" med dagens introduktion av det nya ämnesområdet om människokroppen: HÄLSA.
Det vi fortsätter med imorgon är "6 + samlevnad".

Test av broarna i broprojektet

Idag fortsatte vi testningen av broarna.
Inlämning av dagboken sker den 22 september.







torsdag 8 september 2011

Muntlig kommunikation

Poängtering att tala matematik! Ta chansen när den erbjuds!
Idag har vi dels talat vikt och volym, erbjudits att få "känsla för" hur mycket en centiliter och/eller ett gram är. Tagit reda på vad mobilen väger? Vad väger glasögonen?

Vi har än en gång konstaterat att det finns många sätt att komma fram till ett svar då lösningar redovisas.

Biologisk mångfald

Variationsrikedom = många olika arter

Livet på jorden i sin helhet och i alla dess former.

Uppgift


Inlämningsuppgift "Skriva och rita en serie"

Pollinering, fröspridning, fotosyntes och cellandning
lb = lärobok

Nedan angivna moment ska vara med, men du bestämmer ordningen:

- Du ska rita en serie hur pollinering går till, lb s 24-26. 
- Du väljer egen fantasiblomma.  Välj ett namn på latin och förklaringen till namnet, vilket ska vara med, lb s 15.
- Du bestämmer hur pollineringen ska ske, lb s 25-26.
- Du ska ha med hur befruktningen går till lb s 27.
- Du ska ha med blommans olika delar på något sätt i serien lb s 23..
- Du ska ha med Carl von Linné i din serie på något sätt, s 17.
- Du ska ha med hur fröet sprids, lb s 28-29.
- Du ska ha med hur växten växer (d v s fotosyntesen och cellandningen beskrivs). Fotosyntes lb s 126, cellandning lb s 128
- Du ska ha med i en sista ruta i serien en fundering hur din blomma kan bevaras i framtiden d v s hur ska den överleva och vilken är din roll i blommans överlevnad. Här tänker du efter ordentligt och resonerar med kompisar/vuxna/söker.


Dela in pappret i så många sekvenser du behöver och du får göra den på en eller många sidor. Välj utifrån intresse och tid. 

Bara fantasin sätter gränserna! 

INLÄMNINGSDATUM: torsdagen 22 september (dan efter "lär känna dagen"

onsdag 7 september 2011

Bikupediskussioner

Idag bildade vi bikupor och diskuterade/resonerade/tog fram för och nackdelar kring innehållet i de olika dagboksrubrikerna:
Resonemang om drivkraften till bro-byggnation,
motivation av material,
effekten på individ/människa/ miljö, 
resonemang kring hållbar utveckling och
beskrivning av konstruktion och samverkan av olika delar i konstruktionen - med användning av ord och begrepp.

Sammanfattade punkter från diskussionen i tankekarta.

torsdag 1 september 2011

Biologi 1 sept

Hann med en hel del!

Linné och hans framgångar se stencil samt s 18 i lb: namngivning
Namngivning latin svenska
Växters byggnad och anatomi: vi tittade i stereomikroskop på ölandstok och höstanemon. Försökte att identifiera olika delar i en blomma. s 23 i lb, kompendium
Genomgång av befruktningen av blomman s 27.